Faran med blåbetong

Mellan åren 1929 och 1975 användes blåbetong flitigt som byggmaterial i Sverige. Detta unika material, med sin karakteristiska blå färg och tvättsvampsliknande struktur, användes både i enfamiljshus och flerfamiljshus, särskilt i väggar och bjälklag. Men det som många inte kände till var att blåbetong innehöll radium, och när detta radioaktiva ämne sönderföll, bildades farlig radon.

Blåbetong, med sin karakteristiska färg och textur, användes i hundratusentals svenska bostäder och byggnader. Dess användning upphörde 1975, men det användes i byggprojekt ända fram till cirka 1985. Det som gör blåbetong särskilt farlig är dess innehåll av radium, som sönderfaller och genererar den skadliga radongasen. Förutom radon avger blåbetong även gammastrålning, vilket ytterligare ökar risken för hälsoproblem.

Radon är en osynlig, luktfri och färglös gas som inte ger några omedelbara varningssignaler om dess närvaro. Långvarig exponering för radon ökar riskerna för lungcancer avsevärt. Det beräknas att omkring 500 personer i Sverige drabbas av lungcancer varje år till följd av radonexponering. Det är därför kritiskt att identifiera och åtgärda radon i bostäder och andra byggnader.

För att säkerställa en inomhusmiljö fri från radon är radonmätning det enda pålitliga sättet. Radonhalten mäts i enheten Becquerel (Bq/m3) per kubikmeter inomhusluft. I Sverige gäller ett gränsvärde på 200 Bq/m3 som årsmedelvärde för radonhalten i bostäder och offentliga byggnader. Genom att utföra en långtidsmätning kan man få en tillförlitlig bedömning av årsmedelvärdet. Att utföra en radonmätning på egen hand är enkelt och kostnadseffektivt. Radondosor kan enkelt beställas och placeras ut enligt anvisningarna. Efter mätperiodens slut skickar man tillbaka dosorna för analys. Ett par veckor senare erhåller man en ackrediterad mätrapport som tydligt visar om förhöjda radonhalter förekommer eller inte.

Om en radonmätning visar på förhöjda radonhalter, är nästa steg att fastställa orsaken. För att avgöra om problemet är relaterat till blåbetong kan en gammamätning utföras. En kvalificerad expert kan använda en gammamätare för att mäta gammastrålningen som avges från material som blåbetong. Genom denna mätning kan man fastställa om den förhöjda radonhalten beror på närvaron av blåbetong. Om så är fallet kan olika åtgärder vidtas, inklusive förbättrad ventilation, användning av radontapet eller i vissa fall borttagning av det berörda materialet.

Genom att utföra radonmätningar och identifiera radonkällor kan vi skydda våra hem och arbetsplatser från dradon. Att vara medveten om radonrisken och vidta åtgärder är det första steget mot en säkrare och hälsosammare inomhusmiljö.